
- Våra ungdomar är vana att beskrivas som problem. Ge dem möjlighet
att beskriva sin egen situation på sitt eget sätt istället!
Det gör vi i Projekt Kilimanjaro. En helt annan bild växer
fram. Det är dags att ta ordet från de vita, vuxna män
av ordningsmakten som dirigerar samtalet.
Eldsjälen i RFHL:s projekt Kilimanjaro heter Amie Faal. Som kvinna
från Gambia, fyrabarnsmamma och med drygt tjugo år i Sverige
bakom sig vet hon precis vilka problem den afrikanska minoriteten har
– och inte har – i det svenska samhället.
- Polisen, socialtjänsten och media – alla bidrar till att
ge en samfällt mörk bild av unga afrikaners insats i Sverige.
Nu jobbar hon och de andra medlemmarna i Afrikanska Systerföreningen
hårt för att få en egen plattform i samhällsdebatten.
Som ordförande gick Amie under våren bland annat ut en debattartikel
i Stockholmstidningen City om polisens uttalande om gambier som heroinhandelns
nav i Stockholm. Samtidigt framträdde hon i TV4 för att ge svar
på polisens kritik. Ett litet, men viktigt steg:
- Det är första gången vi som är den utpekade gruppen själva ger oss in i samtalet. Det var ju inte första gången polisen gick ut med att västafrikaner, särskilt gambier, styr heroinhanteringen i Stockholm.
Amie och Systerföreningen befann sig plötsligt i hetluften:
det här är ingen lätt fråga att diskutera, ens gambier
emellan.
- I botten handlar det om att det finns problem i grupperna som är
tabu att ta upp, precis som det finns tabun i majoritetssamhället.
Narkotika är ett av de nedtystade problemen – och det ligger
sanning bakom polisens uttalanden, säger Amie.
- Men nu är det dags att vi svarar på kritiken och organiserar
oss för att komma åt grunden: okunskap, utanförskap och
segregation.
Det här är frågorna som Afrikanska Systerföreningen valt att arbeta med sedan föreningen bildades i höstas. Nyckeln till förändring ligger i kvinnornas situation - både i det svenska samhället och i den egna gruppen, menar hon.
- Det är vi kvinnor som lever med vardagsproblemen. Det är vi
och barnen som tar de värsta konsekvenserna när det inte fungerar
med den nya kulturen.
Det handlar om möjligheterna att ta sig in på arbetsmarknaden,
barnens skolgång och fritid, och inte minst positionen som kvinna
och mamma i den förändrade familjstruktur som flytten till Sverige
nästan alltid fört med sig. Många familjer har splittrats,
kvinnorna blir ensamstående eller enda inkomsttagare i familjer
med flera barn.
- Därför är det ännu viktigare att det är vi
kvinnor som organiserar oss nu, säger Amie.
Men det är inte lätta frågor. Bara att få loss tid
att komma på möten för kvinnor med tunga heltidsjobb och
många barn hemma gör att föreningen får hålla
många små möten istället för få stora.
Det blir mycket telefonarbete, och många timmar går till direkt
stöd till de enskilda medlemmarna: möten med migrationsmyndigheter,
sociala myndigheter, rättsväsende och sjukvård –
listan är lång.
- Vem har sagt att det ska vara lätt? Det alltid skrämmande
att förändra. Bara att försöka förändra,
är mycket svårt! Det finns alltid någon någonstans
som tror att förändringen kommer att skada honom eller henne.
Vi behöver inte gå längre än till våra män:
de känner till exempel att deras roller i familjen hotas.
Hon vill inte att Asys ska bli en ny, ”snäll” förening
som välkomnas av majoritetssamhället utan att leda till någon
riktig förändring.
- Att vi organiserar oss möter inte alls motstånd från
svenskarna, tvärtom. De vill att vi ska komma in och förändras,
för de vill slippa den krångliga kulturen bland oss, som de
inte förstår.
- Men här kommer det in ett stort allvar: De vill egentligen inte
prata med oss om problemen – lika lite som en del av våra
män vill det! Inte ens socialen tar upp exempelvis narkotikaproblem
– det är bara polisen som gör sina generaliserade uttalanden.
Och rättsväsendet som låser in!
Afrikanska systerföreningen är en samlad grupp kvinnor från Afrika eller som har afrikansk anknytning. De flesta av oss är kvinnor/tjejer som har valt att gå samman i en förening för att kunna stötta och hjälpa varandra. Vår förening behövs för att ge kvinnor med afrikansk bakgrund ska hitta styrka, bättre självkänsla och självförtroende i det samhälle vi lever i.
Vårt mål är att fördjupa våra kunskaper både om våra afrikanska rötter och om våra rättigheter, skyldigheter och möjligheter i det svenska samhället.
Tillsammans ska vi bilda en starkare plattform i samhällslivet. Vi ska hitta vägarna in i arbetslivet, utbildningsväsendet och organisationslivet. Vi ska bli en konstruktiv röst i den svenska samhällsdebatten – där vi själva kan beskriva oss och vår situation i stället för att låta andra beskriva den åt oss!