Brottsrubricering: Afrikan

- Våra ungdomar är vana att beskrivas som problem. Ge dem möjlighet att beskriva sin egen situation på sitt eget sätt istället!

Det gör vi i Projekt Kilimanjaro. En helt annan bild växer fram. Det är dags att ta ordet från de vita, vuxna män av ordningsmakten som dirigerar samtalet.

Eldsjälen i RFHL:s projekt Kilimanjaro heter Amie Faal. Som kvinna från Gambia, fyrabarnsmamma och med drygt tjugo år i Sverige bakom sig vet hon precis vilka problem den afrikanska minoriteten har – och inte har – i det svenska samhället.

- Polisen, socialtjänsten och media – alla bidrar till att ge en samfällt mörk bild av unga afrikaners insats i Sverige.

Nu jobbar hon och de andra medlemmarna i Afrikanska Systerföreningen hårt för att få en egen plattform i samhällsdebatten. Som ordförande gick Amie under våren bland annat ut en debattartikel i Stockholmstidningen City om polisens uttalande om gambier som heroinhandelns nav i Stockholm. Samtidigt framträdde hon i TV4 för att ge svar på polisens kritik. Ett litet, men viktigt steg:

- Det är första gången vi som är den utpekade gruppen själva ger oss in i samtalet. Det var ju inte första gången polisen gick ut med att västafrikaner, särskilt gambier, styr heroinhanteringen i Stockholm.

Att bryta tabun

Amie och Systerföreningen befann sig plötsligt i hetluften: det här är ingen lätt fråga att diskutera, ens gambier emellan.
- I botten handlar det om att det finns problem i grupperna som är tabu att ta upp, precis som det finns tabun i majoritetssamhället. Narkotika är ett av de nedtystade problemen – och det ligger sanning bakom polisens uttalanden, säger Amie.
- Men nu är det dags att vi svarar på kritiken och organiserar oss för att komma åt grunden: okunskap, utanförskap och segregation.

Det här är frågorna som Afrikanska Systerföreningen valt att arbeta med sedan föreningen bildades i höstas. Nyckeln till förändring ligger i kvinnornas situation - både i det svenska samhället och i den egna gruppen, menar hon.

- Det är vi kvinnor som lever med vardagsproblemen. Det är vi och barnen som tar de värsta konsekvenserna när det inte fungerar med den nya kulturen.

Det handlar om möjligheterna att ta sig in på arbetsmarknaden, barnens skolgång och fritid, och inte minst positionen som kvinna och mamma i den förändrade familjstruktur som flytten till Sverige nästan alltid fört med sig. Många familjer har splittrats, kvinnorna blir ensamstående eller enda inkomsttagare i familjer med flera barn.
- Därför är det ännu viktigare att det är vi kvinnor som organiserar oss nu, säger Amie.

Att göra skillnad

Men det är inte lätta frågor. Bara att få loss tid att komma på möten för kvinnor med tunga heltidsjobb och många barn hemma gör att föreningen får hålla många små möten istället för få stora. Det blir mycket telefonarbete, och många timmar går till direkt stöd till de enskilda medlemmarna: möten med migrationsmyndigheter, sociala myndigheter, rättsväsende och sjukvård – listan är lång.
- Vem har sagt att det ska vara lätt? Det alltid skrämmande att förändra. Bara att försöka förändra, är mycket svårt! Det finns alltid någon någonstans som tror att förändringen kommer att skada honom eller henne. Vi behöver inte gå längre än till våra män: de känner till exempel att deras roller i familjen hotas.

Hon vill inte att Asys ska bli en ny, ”snäll” förening som välkomnas av majoritetssamhället utan att leda till någon riktig förändring.
- Att vi organiserar oss möter inte alls motstånd från svenskarna, tvärtom. De vill att vi ska komma in och förändras, för de vill slippa den krångliga kulturen bland oss, som de inte förstår.

- Men här kommer det in ett stort allvar: De vill egentligen inte prata med oss om problemen – lika lite som en del av våra män vill det! Inte ens socialen tar upp exempelvis narkotikaproblem – det är bara polisen som gör sina generaliserade uttalanden. Och rättsväsendet som låser in!

 

FORTSÄTTNING....

 

Vilka vi är

Afrikanska systerföreningen är en samlad grupp kvinnor från Afrika eller som har afrikansk anknytning. De flesta av oss är kvinnor/tjejer som har valt att gå samman i en förening för att kunna stötta och hjälpa varandra. Vår förening behövs för att ge kvinnor med afrikansk bakgrund ska hitta styrka, bättre självkänsla och självförtroende i det samhälle vi lever i.

 

Vårt mål är att fördjupa våra kunskaper både om våra afrikanska rötter och om våra rättigheter, skyldigheter och möjligheter i det svenska samhället.

 

Tillsammans ska vi bilda en starkare plattform i samhällslivet. Vi ska hitta vägarna in i arbetslivet, utbildningsväsendet och organisationslivet. Vi ska bli en konstruktiv röst i den svenska samhällsdebatten – där vi själva kan beskriva oss och vår situation i stället för att låta andra beskriva den åt oss!